Lundalängtan

Nu var det drygt två år sedan som vi lämnade Lund, och fram tills häromveckan har jag inte ens tänkt tanken att det kanske hade varit kul att stanna. I dryga två år har jag varit helnöjd, och bara tänkt på Lund som det där som var, som jag inte behöver fundera tillbaka så mycket på. Givetvis har längtan efter de människor jag lämnade bakom mig slagit mig då och då - men aldrig staden i sig, och aldrig efter det liv vi levde där.

Men så kom då som sagt en dag häromveckan, då jag av någon anledning kom att tänka på vägen hem från jobbet där i Lund. Den väg jag brukade cykla på tio minuter - en kvart, eller gå på dryga halvtimmen. Jag kom att tänka på hur stabilt det var att cykla i staden, hur lummigt och grönt det var över allt och vilken underbar arbetsplats som universitetet faktiskt var. Jag tänkte att nu när barnen börjar bli lite större, kanske vi kunnat lämna det vakuum som uppstod i staden för oss mitt emellan studentlivet och familjelivet, för att faktiskt ge oss på all den kultur som fanns att tillgå för både stora och små.

Jag tänkte en hel massa goda tankar om staden och livet som jag faktiskt vantrivdes i den sista tiden. Och det är så skönt. För egentligen så ångrar jag fortfarande inte flytten en endaste liten gnutta - men däremot har jag äntligen kommit över de totalt obefogade ogilla-känslor jag kände för Lund, och även Malmö, det allra sista. Om några veckor ska jag åka ner igen för att hälsa på - och då kan jag göra det med full glädje.

Göteborg vs. Lund - Gatumusik vs. kulturhuvudstad.

Härom dagen läste jag att sir Bob Scott, medlem i kulturhuvudstadsjuryn, tyckte att det var tråkigt att Göteborg hade bestämt sig för att inte ställa upp som kandidat inför 2014, då han såg dem som en bra kandidat. Jag håller till stor del med - Göteborg är en fantastisk stad. Det är en fantastisk stad när det kommer till befolkning, när det kommer till mentalitet och inte minst är det en fantastisk stad när det kommer till gatuliv. För att ta del av Göteborgs enorma kulturscen behöver du inte boka biljetter på någon fancy opera eller så, utan det räcker att strosa runt lite i centrum.

Sydsvenskans Matilda Gustavsson menar att Lunds Kulturhuvudstadsansökan inger hopp. Hon menar att det som är fantastiskt med det pågående projektet är att Lunds kulturliv faktiskt verkar ha en lösning på gång - en lösning som för ovanlighetens skull kommer uppifrån, från politiker och tjänstemän i kommunen. Och här menar jag att vi har en kontrast som är oerhört intressant. I Göteborg har vi en befolkning som lever och andas kultur. I Lund har vi en politisk ledning som till viss del försöker göra detsamma. När det handlar om kulturhuvudstäder är det optimala givetvis ett samhälle där både gräsrötter och ledning kämpar för det kulturellas plats.

I Lund har det visserligen varit politikerna som visat mest entusiasm för kulturhuvudstadssatsningen - men med det inte sagt att befolkningen är antikulturell. I Göteborg, däremot, är befolkningen strävande medan ledningen aktivt strävar emot. Från och med den 1 juli i år (alltså i onsdags) är gatumusik förbjuden vissa delar av Göteborgs stad vissa tider. Beslutet är framdrivet av företagarföreningen Avenyn. Hänvisningar sker hela tiden till butikspersonals arbetsmiljö - säkert en rimlig invändning i vissa fall - men det som slår mig är avsaknaden av fackförbunds kommentarer till det hela. Nästa sak som slår mig är att många av de affärer som har sitt säte i de centrala stadsdelar ordningsstadgan åsyftar, spelar högljutt radioskval hela dagarna såväl inne i som utanför butikerna.

Gatumusikanterna körs bort och kvar står resten av oss med en offentlig miljö dominerad av kommersialismens urval. Tillstånd för gatumusicerande kan visserligen erhållas - dock har polisen rätt att säga nej. På vilka grunder är oklart. Ordningsstadgan väljer att bestämma vilka sorters kultur och vilja sorters musik som är okej att utöva på offentlig plats. Allt som kräver förstärkare eller högtalare göre sig icke besvär - tillstånd ska sökas dygnets alla tider, och tillstånd ska ges mycket retriktivt. Flänga upp en bandare och dansa lite - nope. Hiphop eller rap kompat av lite beats - nope. Krav på tillstånd gör gatumusicerandet mer svårtillgängligt för resande musikanter såsom romer eller andra icke göteborgsbaserade.

Glädjande är då att Göteborgs befolkning håller fast vid sitt kulturella intresse, ledningens idéer till trots. I början av månaden har musicerandet i protest mot den nya ordningsstadgan blomstrat mer än någonsin.

Följ vad som händer på bloggen Gatumusik är inget brott!

Som vanligt svårbegriplig rapportering.

Jag är så trött på medias vridna sätt att beskriva verkligheten. "Sammandrabbningar" i Lund igår, om någon nu missat det. I tidningarna kan vi läsa att Lund besöktes av ett 70-tal "nationalister"/"högerextremister" - för tydligen är det något fel på att kalla dem för vad de verkligen är: nazister. Hitleranhängare, alltså.

Det krävs en hel del ihoppusslande mellan sådant som går att läsa i olika artiklar, i olika tidningar, för att kunna få en något sånär sammanfattad helhetsbild av det som hänt. Sydsvenskan skriver lite luddigt om sammandrabbningarna, och utifrån deras huvudartikel (den som publicerades i papperstidningen) går det inte få någon vettig bild över huvud taget.

Alla tidningar tar tillfället i akt att förklara att "nationalisterna" minsann hade demonstrationstillstånd, vilket motdemonstranterna inte hade. Om vi tänker tillbaka på artiklar från tidigare i veckan, kommer vi ihåg att detta beror på att motdemonstranterna dragit tillbaka sin ansökan efter samtal med polisen - efter att ha blivit försäkrade om att inte heller Hitlers lakejer skulle få något tillstånd. Men så fick de det iallafall - tre timmar innan demonstrationen skulle börja.

Vi kan i allmänhet läsa mycket om det våld som utförts av motdemonstranterna, men mindre om det som kom från den andra sidan - det som kom från bakom polisernas beskydd. Aldrig trodde jag väl att Kvällpsoten/Expressen skulle bli den tidning som närmast verkar skildra sanningen - att polisen igår gick och skyddade ett demonstrationståg med maskerade människor, som under sin marsch kastade flaskor, sten och brinnande facklor mot motdemonstranterna.

Anna-Lena menar att motdemonstranterna gjorde fel som gav sig på sådant här med våld. Och visst, jag håller med. Det gjorde mig till exempel riktigt förbannad då jag läste att folk hade blandat in människors miljövänligaste fordon i saken (se 15.03). Men samtidigt är det inte konstigt att folk reagerar desperat och lite dumt när de gång på gång ser en polismakt agera som de gjorde igår (förutom att låta nazisterna komma undan med lite vad som helst, så körde de ju även det vanliga rejset med livsfarliga hästar och hundar med vattnande käftar som bussades på några av de medborgare som var där för att yttra sitt missnöje).

Mediarapportering suger fett. Det känns skönt att veta att Efter Arbetet snart kommer igång på riktigt.

Disrespekt

Polisen stormade alldeles nyss Smultronstället, det ockuperade huset i Lund. Tidigare har kommunen lovat att ungdomarna som ockuperat huset ska få vara kvar på obestämd tid. I möten med ungdomarna ska de ha lovat ungdomarna att säga till i tid om de tänker köra iväg dem, så att de hinner ta med sig sina personliga tillhörigheter därifrån. Så kommer polisen nu och "bryter upp dörren" - trots total brist på motstånd.

Sättet att hantera situationen visar, tyvärr, att kommunen saknar respekt för sina medborgare. Inte heller är det första gången som människor körs bort från sina nödfixade bostäder: i januari kördes hemlösa bort från de kolonilotter de använt som bostäder, också de utan förvarning. Den gången fanns åtminstone socialen med och erbjöd hjälp för dem som inte hade någonstans att ta vägen. Idag körs husockupanterna ut utan den hjälpen, verkar det som - trots att det sägs att åtminstone hälften av dem som bosatt sig i Smultronstället faktiskt saknar hem.

Det verkar vara det här vårt "fria, demokratiska" samhälle reducerats till. Eller kanske har det aldrig varit något mer. Vi lever i ett samhälle där vi som skulle vara medborgare behandlas som sopor - på detta såg vi ett exempel i januari och ytterligare ett idag.

Är det så det ska vara i ett "fritt" samhälle? Att om du gör någonting med ett uttalat politiskt syfte, då förlorar du alla dina rättigheter. Du behandlas som skit och det du har blivit lovad, det gäller inte längre. Vad fan!