onsdag 18 februari 2009

Vad en fritidspolitiker gör

Den senaste tiden har det blivit alltmer uppenbart för mig att min verklighet delas av väldigt få. Igen och igen har jag fått frågor som får mig att inse att en offentlig förklaring av min verklighet kanske vore på sin plats. Hur mycket tid lägger du på politiken? Vad gör du då du är politiker, vad går uppdragen egentligen ut på? Vad är kul och vad är mindre kul? Får du betalt?

Att svara på dessa frågor är inte helt okomplicerat Men jag ska iallafall ge det ett försök. Då jag inser att en sådan här utläggning riskerar bli väldans trist från rad till rad, tänker jag att det kan vara bra att dela in mina svar i kategorier, så kan var och en få svar på just sin fråga.

VAD JAG GÖR

Vad jag gör är lite svårt att säga på rak arm helt och hållet, men på det stora hela är det så att jag  läser handlingar rörande en hel massa ärenden, går på möten och diskuterar och/eller röstar, pratar med folk i förberedande syfte och en himla massa i den stilen. Mina fasta möten i kommunal regi består av ett kommunfullmäktigemöte och ett kultur- och fritidsnämndsmöte varje månad. Utöver det kan en hamna i diverse styrgrupper och sådär, som ofta träffas under mer tillfälliga perioder. Själv sitter jag för tillfället med i en styrgrupp som utefter den Biblioteksplan vi tagit i fullmäktige ska ta fram en mer konkret handlingsplan. Alla mina möten är någonting jag gör på min fritid, utöver mitt vanliga arbete.

TID

Vad gäller tidsåtgången är detta någonting som varierar väldans från vecka till vecka. Som jag nämnde i föregående har jag två fasta, återkommande möten i kommunal regi varje månad. Eftersom jag dessutom inte är vald i egenskap av min person, utan som representant för ett parti, har jag ett möte inför varje kommunalt möte, där jag diskuterar kommande frågor med mina partikamrater. Då är vi alltså uppe i fyra möten per månad (säg ca 15-16 timmar sammanlagt). Utöver dessa möten ska nämnds- och fullmäktigegruppens respektive åsikter förankras i övriga partiet och gärna också hos väljarna eller samhället i stort. Här tillkommer ytterligare något möte då och då, må det vara i stängda lokaler eller ute på gator och torg.

Sammanfattningsvis kan vi säga att det är en jädra massa möten (men förmodligen inte mer än 20 timmar i månaden) och sedan ytterligare en hel del tid för att läsa in sig på de ärenden som kommer upp i nämnd eller fullmäktige.

BETALNING

Visst, jag får betalt för de kommunala möten jag närvarat vid. En viss summa för första timmen, lite lägre för det efterföljande (detta då en räknar med att jag läst på lite innan jag dyker upp på mötena). Oavsett hur många timmar vi håller på, så stannar ersättningen dock vid högst 790 kronor per sammanträde. På detta dras skatt och även en så kallad "kansliavgift" till mitt parti. Slutligen blir det alltså ett par hundralappar i månaden för en himla massa jobb. Skriverier i tidningar om att gubbsen står och snackar länge i fullmäktige för att få mer betalt är således inte bara en överdrift, utan helt och hållet felaktigt - vi får inte mer pengar för att vi håller på längre. Detta gäller även de gånger vi har budgetsammanträden, vilket i Lunds kommun brukar hålla på två heldagar  från klockan åtta på morgonen till klockan elva på kvällen, ibland till och med ännu längre.

TRÅKIGT

Jag tycker att det är dötrist när gubbarna (oftast är det dem det rör sig om) går upp och mal i timtals, då de säger samma saker om och om igen.

Jag tycker att en del sakfrågor, hur viktiga många av dem än må vara, är tämligen tråkiga även de.

Framför allt tycker jag att det är tråkigt att det finns så mycket människor med taskiga attityder rent generellt som är engagerade i politiken. Det kan röra sig om de "vuxna pojkar" jag skrev om i ett inlägg häromsistens och det kan handla om hur min åsikt tydligen inte anses lika viktig då jag inte är 50+ och man. Män står i talarstolen och hänvisar till/svarar på osv vad andra män har sagt, även om det kanske är en kvinna som fört huvudtalan för den åsikt det refereras till. Jag har varit med om att kvinnor "tappats bort" från talarlistan systematiskt, fått kommentarer om min kropp och sett allt möjligt skitigt hända, varav mycket kan härledas till kvinnans biologiska könstillhörighet (eller kanske snarare till mannens sociala).

ROLIGT

Jag bestämde mig för att spara det roliga till sist, eftersom jag vill att de som lyckas skumma sig igenom det här inlägget ska gå iväg med en förståelse för varför jag ändå gör allt det jag gör och lägger den tid jag lägger.

Anledningen till att jag spenderar så mycket tid och kraft på politiken är nog mycket för att jag kan. Genom att engagera mig i politiken, inte minst den kommunala, kan jag på ett väldigt konkret sätt vara med och påverka både min egen och mina medmänniskors vardag. Ofta tar det ganska lång tid - det är sant - men har en bara lite tålamod kan en faktiskt se hur saker en varit med och bestämt faktiskt blir till verklighet.

Det är inte bara taskiga attityder rakt igenom, utan finns också gott om spännande och faktiskt till och med ganska roliga människor engagerade i politiken. Till en början blev politiken en plattform där jag kunde träffa andra människor med värderingar som liknade mina enga, nu kan det också fungera som en arena för att träffa människor med helt andra perspektiv.

Om en bortser från en del av de korkade, ytliga och helt enkelt mindre genomtänkta inlägg som ibland kan ses/höras i fullmäktigedebatterna eller på nämndssammanträdena, så kan det faktiskt vara ganska intellektuellt stimulerande att vara politiskt aktiv - åtminstone då en sätter sig in i frågor, och ännu mer då en kopplar dem till ens egna övertygelser och politiska ideologi.

SLUTLIGEN

Då jag egentligen, av princip, är väldans avogt inställd till alltför långa blogginlägg, tänker jag sluta här. Det här rör sig, som skrivet, om min högst personliga lilla verklighet, så jag vet inte riktigt säkert vilka frågor jag borde svara på eller hur. Har jag missat någonting, så fråga på...

4 kommentarer:

Apse sa...

Tänk om vi kunde få upp respekten för dig och alla andra fritidspolitiker. Nu ligger ni i samma nivå som en p-vakt.
Det vore nåt för alla partier att enas om och dra igång en kampanj. En viktig del skulle vara att också "slå ned" på de hot och påtryckningar som kan finnas. Börja prata om att lägga ned en skola eller ett dagis så kan du få rutten fisk i brevlådan...
Jag har dock respekt för Ditt arbete på ett sunt sätt.

hanna gunnarsson sa...

Bra skrivet, Helene!

Heidi Laine Lundgren sa...

Mer sådana här inlägg från fritidspolitiker!
/Heidi

Lisa Dahlberg sa...

Hej Helen!
Jättebra redogörelse. Jag delar helt och hållet din bild! Och skulle dessutom tycka att det vore spännande med fler sådana här inlägg, på samma tema.
/Kram från Lisa.