Aftonbladets mest sökta internetsida (tyckte jag jag läste) är Jessica Ritzéns fattigblogg. Ritzén har tagit sig an uppdraget att leva på existensminimum i en månad (alltså lite mer än ett studiemedel). Journalisten, som i vanliga fall har en lön på 35 000 i månaden, håller på att krevera efter bara en vecka.
DNs Johan Croneman skäller på initiativet och menar att det vore bättre att beskriva verkligheten istället. Jan Helin från Aftonbladet menar att fattigbloggen är ett utmärkt sätt att föra dialog med tidningens läsare, och själv pendlar jag mellan de bådas åsikter och hamnar slutligen någonstans mitt emellan.
Att Ritzén ger sig på att beskriva hur det är att vara fattig blir på något sätt absurt. Hon är uppenbarligen inte fattig - hon har lite mindre pengar den här månaden, bara. Barbara Ehrenreich har tidigare gjort någonting snarlikt i USA (se Barskrapad), bara så mycket bättre. Då Ritzén lever med lite mindre pengar, gav sig Ehrenreich för en tid in i en fattig livsstil "på riktigt" - dock hade väl även hon ett välbetalt jobb som skribent att gå tillbaks till.
Men. Hur icke-fattig Ritzén än må vara, så har hennes chefredaktör (Jan Helin) en poäng då han säger att det är ett sätt att kommunicera med läsarna. För verklighet eller inte - läsare reagerar på Ritzéns blogg och även om hennes upplevelser inte har med verkligheten att göra, så har många av läsarnas berättelser det.
1 kommentar:
Håller med dig om att det är svårt att tycka bra om idén, men också att tycka illa om den. Hon är som du säger uppenbarligen inte fattig, men kanske är det ändå ett sätt för henne att förstå hur det känns att vända på varenda krona och hon får ju uppenbarligen reaktioner som kan gynna debatten om människor som lever på existensminimum.
Sen är det ju å andra sidan så också att när man lever på socialbidrag/studiemedel så lär man sig leva med det dåliga kassaflödet. Man skaffar ett billigare boende och köper billigare mat. Men en person som till vardags lever med 35 000kr i månaden blir chocken desto större när de plötsligt bara får in 7000kr/mån. Med dessa pengar ska de då betala alla fortsatta fasta räkningar som huset, bilen, elräkningarna, mobilen osv. Dessa försvinner ju inte för att man får mindre i lön. Detta drabbar ofta människor som blir plötsligt sjuka och behöver sjukersättning istället för sin lön. Innan utredningen är klar på Försäkringskassan så hinner man gå i personlig konkurs. Givetvis får man pengar retroaktivt när utredningen väl är klar. Men då har man kanske redan hamnat hos Kronofogden för alla obetalda räkningar och blivit av med jobbet.
Skicka en kommentar