Husjakten, del 4

Inatt drömde jag att vi hittat ett hus, som vi tyckte mycket om och även köpte. Vi tyckte inte att det verkade vara så mycket jobb på det - kanske av naivitet, kanske för att det inte var det i relation till hur mycket vi tyckte om huset. Men när jag tittade på det såg jag att fasaden höll på att vittra sönder. På sina ställen kunde vi se avloppsrör sticka ut genom hål i fasaden, och detta skulle vi fixa genom att kontursåga ut hål för rören i färdiggjutna cementväggar som skulle täcka hela fasaden. Och så vidare.
Men ni fattar ju! Så här är ju så klart inte ett hus konstruerat. Men det verkar ju min hjärna tro.
Min dröm, om jag får spåna helt fritt, skulle ju vara ett trevligt och ganska stort hus från typ trettiotalet. Lagom stor, insynsskyddad trädgård precis bredvid ån. Och så supernära Kinna centrum. Litet växthus, kanske.
Så tänker jag på livsstil. Billigt ska det vara, så klart. Inte ska vi behöva lägga för mycket tid på att arbeta heller. Jag menar, det finns ju så mycket annat vi vill göra också. Läsa böcker, läsa bloggar, se på TV-serier. Umgås med barnen, virka och sticka. Ja ni vet, allt det där.
Jag tror att radhuset vi ska titta på ikväll, i tegel och med superlåga driftskostnader, kommer att vara alldeles lagom för oss. Eller helt perfekt, till och med. Mer om det senare.