I över ett år har jag nu gått hemma med barn. Det är egentligen inte min grej att gå hemma så länge, och vi vill ju så klart dela föräldraledigheten så lika som möjligt. Men så hände det sig att vi flyttade för att komma närmre familjen, och jag var arbetslös och höggravid i några månader innan den faktiska föräldraledigheten.
Två mammiga småpojkar som konstant rycker mig i kläderna och säger "Mamma, mamma, mamma!". Jag är så trött på det att jag inte vet vart jag ska ta vägen. En paus, behöver jag. Nästa vecka börjar jag jobba igen, och jag längtar så jag knappt står ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar