Känner mig lite smålåg, efter en tämligen jobbig vecka men alldeles för sena kvällar och alldeles för lite familj. Så tänker jag att jag borde åka och köpa mängder med godis (choklad) och bara moffa i mig alltihop, för det är jag jättevärd som tröst och allt sånt där. Så inser jag att jag också är ledsen för att jag väger för mycket, för att mina kläder inte sitter som de ska och för att mitt knä verkar paja ihop lite igen. Så jag kokar lite ägg istället - det är också bra.
Så klart är jag inte alls värd en massa socker och skit. Jag är värd mycket mer än så. För är jag trött och hängig, kommer sockret bara att göra mig ännu tröttare och ännu hängigare. Och det är ju inte alls tanken med att unna sig och vara värd och att trösta. Trösta och unna borde ju leda till att må bättre. Suck. Choklad som är så gott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar