Kvällen tillbringade jag på Filosoficaféet, som anordnas i samarbete mellan Folkuniversitetet och Högskolan i Borås. Jan Nolin, professor som forskar kring sociala medier, talade idag om den teknikeffektiva människan.
Han talade om hur varenda liten komponent i vår mobiltelefon är en potentiell spion eller terrorist. Om hur varje mobiltelefon har hundratals små komponenter - som alla tillverkas i Kina (ni vet, den där stora diktaturen). Han talade om hur Google samlar all information som finns om oss i deras olika verksamheter på ett ställe, och har en komplett bild av vem du "är". Informationen kan vara vem du e-postat, vad som står i din kalender, vilka kartor du studerat på Google Earth eller vilka klipp du sett på Youtube. Och han talade om hur väldigt få av oss som reflekterar över detta faktiska integritetsbrott.
Under dagens föreläsning gick han in för att ta fram de negativa aspekterna av internetifieringen, och det bet på mig måste jag säga. Jag har digitaliserat mig helt och hållet, och det är lite skrämmande att fundera över vad det innebär. Vad är det egentligen som jag lämnar ut om mig själv? Egentligen ingenting jag tycker är viktigt att dölja. Men tanken på att inte ha någon bit av mig själv som är bara för mig, det är lite otäckt på något sätt.
Facebook, Twitter, bloggen - det är saker jag inte vill släppa. Men imorgon ska jag nog gå och köpa mig en gammal hederlig papperskalender. Tror jag. Jag har inte bestämt mig än.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar